Sala Silverman! Kylig start på dagen, ca 3m/s vind, men solen sken och det var nog 15-16C i luften och 17C i vattnet så jag slapp frysa, betydligt bättre än prognosen som några dagar tidigare sade 10C o regn..
Simningen kändes riktigt fin, långa fina tag, en grupp som försvann iväg, men jag hade bra häng på några och avancerade vartefter, låg först i gruppen vid sista rundningen, hade ett koppel efter mig. Lite svårt att hitta, långt till liten boj, men gick hyfsat, drog kanske väl mycket, slog av lite sista biten, kom nog upp som 3:a i gruppen, växlade rätt lugnt o fint och stack ut på cykeln som 7:a, men det var ju tätt i fältet då. Kollade pulsen en gång på andra varvet, då var den 175, lite väl högt kanske, men det kändes inte så jobbigt.. 29:44 på simningen +T1.
Ut på cykeln (3x30km härlig rundbana utan vändpunkt.) Pulsen hög efter
simningen, men den sjönk inte som jag hade räknat med. Hade ju siktat på 160-165, men den låg envist kvar över 170, o andra sidan kändes det riktigt riktigt bra, hade häng på några även om vissa blåste förbi.. Hade siktat på varvtider 50-53min, men det gick mkt fortare än så, första varvet tog bara drygt 45min! Blev i varvningen påhejad av min hjältekompis Chrisitan som cyklat hemifrån stan kl 6 på morgonen för att se mig tävla!
Andra varvet gick fortsatt bra, men pulsen
ner på 167 kanske, tappade lite efter en vissling från sur domare då jag rullat ikapp en grupp (som låg väl tätt) vid en liten stigning då de nästan stannade av okänd anledning. Tappade lite rytm där o sedan drog de iväg, andra varvet gick på lite drygt 46min, tredje varvet var jag mer isolerad och började känna mig trött särskilt mil 7-8, tappade några placeringar till, men kom ikapp en i vart fall, (10:a på cykeln totalt) kom igen sista milen (15min) som var rak o gynnsam vind. Åt två bars ( o en gel plus att det gick åt tre flaskor, tog en lagning sista varvet. Pulsen ner mot 164 sista varvet, men ändå relativt pigg in till löpväxeln. Fick bara ur ena foten, som tur var kort väg att springa med cykeln, av med hjälm, på med strumporna o skorna, så växeln gick smidigt ändå tyckte jag. Sammantaget var cyklingen hur rolig och skön som helst! Totalt 2.20:32 (38,5km/h) på cykel + T2.
Ut på löpningen (3x7km) tog det nån km innan jag återfick känsel i fötterna, men benen kändes om inte pigga så ok i vart
fall. Konstaterade efter ett par tre km att jag låg på 5min/km eller knappt det, vilket var lite bättre än vad jag räknat med (5.10-15). Kilometrarna kändes lite olika långa, vet inte om de fumlat vid skyltsättningen eller
om det var toppografin på den ändå rätt platta banan som spökade. Sista km var i vart fall lätt, och första varvet gick på 34min. Susanna hejade mycket effektivt och energigivande, tack!
Pulsen
stabiliserades på 161, det kändes fint, men det gick bara inte att springa fortare. Jag var grymt nöjd med cykeln, solen sken och jag njöt av att vara ute. Att jag blev omkutad titt som tätt gjorde inte så mkt (23:a på löpningen..) jag kände mig ändå som en segrare! Med 10km kvar började det bli jobbigare, drog i mig ett
par gel á 30g på slutet av andra varvet och piggade på mig lite igen, varvet gick på typ 34.30min. Sista varvet gick började bra, orkade upprätthålla farten, även om jag inte direkt blev piggare, runt km 17 var allt fortfarande ok, men med 3km kvar började det bli riktigt tungt och jag började känna mig lätt omtöcknad, tappade ett par minuter på ett par km, men kunde öka lite sista 500m, fick väl ett sista varv på 36.5min, totalt 1.45:06 på löpningen. Drack vatten vid varje lagning utom sista, magen var rätt full efter cykeln så annat var inte att tänka på. Blev trots det nog en aning uttorkad, vart lätt yr i målfållan, fick ligga ner (Susannas order!) och bli lite ompysslad av en syster som ordnade med vatten o resorb. Kvicknade till rätt fort, men nog hade jag tagit ut mig alltid!
Totaltiden 4.35:22 är ofattbart bra för min del, hade hoppats och trott att jag skulle gå in strax under 5 timmar, 20min bättre än väntat alltså! Snittpulsen 166/85% av max var också högre än jag trott jag skulle orka med!
Vid årets början var målet för året Vättern på sub-10 (blev 9.40), men triathlon hade jag inte ens börjat tänka på. Den snörika vintern gjorde att jag började åka längdskidor för första gången på en massa år, fick den galna idén att köra Engelbrektsloppet i Norberg, 60 kuperade km, i mitten av februari med alldeles för få mil i kroppen. Tog mig runt på 6.17, rätt långt från grabbarna i toppen som körde på 2.40.. Så var klassikersatsningen igång, och efter VR kommer ju Vansbro. Jag simmade i tidiga tonåren, var aldrig riktigt bra eller lovande och la av då jag började gymnasiet, men jag kunde ju simma. Vid påsk gjorde jag mitt första simbassängsbesök på 12år, och det kändes väl inte riktigt som förr.. Nu hade jag i vart fall kommit på att jag ville ha träningssällskap, och det där med triathlon hade en kompis tyckt jag skulle pröva. Men triathleter är väl super duper vältränade hela bunten, kommer jag ha nåt där att göra? Efter lite surfande så hittade jag SPIF, mejlade Tobias och fick ett trevligt svar, det fanns visst triathleter som var mer normala också.. Så gick jag iväg på min första simträning en tisdag i Kronoberg och blev väldigt väl emottagen av Greger & co. Bestämde mig kvickt för att hänga på träningslägret i Sala över Kristihimmelsfärd, träffade där ännu fler glada och trevliga människor, och hade skoj på både träning och ledig tid.
Nu kan jag se tillbaka på en säsong som började tufft i Kilsbergen, fortsatte med VR (långt o tröttsamt men kul ändå) och Vansbro (kort, kul och fort), innan jag sprintade sådär i Hallsta, jättebra i Åkersberga och superbra på Silvermannen. Jag har blivit triathlonfrälst, och jag är väldigt glad och stolt över att vara SPIF:are, tack alla glada, trevliga och underbara klubbkompisar för det! Kanske Kalmar sub-10 kan vara nåt att bita i till nästa år?
Du måste vara medlem i SPIF Triathlon för att lägga till kommentarer!
Gå med i SPIF Triathlon